Aktuellt
Centrum för Hållbar Utveckling (CHU)
ersätter CMV
Samtal mellan Fakultetens dekanus och skolcheferna för Kemivetenskap,
Industriell teknik och management, Bioteknologi,
Arkitektur och
samhällsbyggnad och för underskolan för Energi- och
miljöteknik har förts i syfte att klargöra hur KTH bättre
kan
ta hand om de uppgifter som gäller hållbarhet och
miljö och som inte naturligt kan föras till en viss skola.
Rektor har beslutat
att ett för KTH och IVL gemensamt Centrum
för Hållbar Utveckling under första halvan av 2006
ska ersätta Centrum för
Miljövetenskap.CHU kommer
organisatoriskt att vara placerat vid Skolan för Energi- och
miljöteknik (EMT).
CHU leds av en styrelse, vars sammansättning beslutas av Rektor tillsammans med IVLs VD. Styrelsens ordförande är,
under den första treårsperioden, från KTH och dess vice ordförande från IVL. Styrelsens mandatperiod är 060701—090630.
Nedanstående personer bildar en interimstyrelse för CHU.
Folke Snickars, Fakultetens dekanus, KTH (Ordförande)
Björn Lundberg, VD IVL (Vice ordförande)
Bengt Lindberg, Dekanus, Skolan för Industriell Teknik och Management(ITM), KTH
Björn Hårsman, Dekanus, Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad (ABE), KTH
Åke Iverfeldt, Vice VD, IVL
Östen Ekengren, Vice VD, IVL
Utöver dessa personer kommer i styrelsen att ingå en person från finansiär samt fyra personer från myndigheter/näringsliv/
kommuner. Till styrelsen adjungeras Lars-Gunnar Lindfors,IVL, Torsten Fransson, EMT-skolan och Per Jacobsson, Fakultetens kansli.
Lars-Gunnar Lindfors är föreståndare för CHU.
CHU kommer att ha i huvudsak externt riktade uppgifter av gemensamt intresse för KTH och IVL. De centrala, internt
riktade uppgifter som förut ålåg Centrum för Miljövetenskap(CMV) förs över till Fakultetens kansli på Universitetsförvaltningen.
Dessa inkluderar skolövergripande arbete för hållbar utveckling vad avser forskning, utbildning och samverkan (policy,
handlingsplan, årlig redovisning, remisser, utredningar etc) liksom arbete för hållbar utveckling som en del i KTHs
kvalitetsarbete. Återstående kurser inom doktorandforum för hållbar utveckling (se nedan) drivs genom Skolan för
Energi- och miljöteknik(EMT).
Två doktorandkurser för hållbar utveckling
Inom ramen för Doktorandforum för hållbarhetsdriven teknik- och samhällsutveckling, finansierat av Ångpanneföreningens
Forskningsstiftelse, inbjuds till två doktorandkurser på KTH under våren 2007. För ytterligare upplysningar och anmälan,
kontakta respektive kursansvarig.
Sustainability Science, 5 credits
Kursledning
Fil. mag. och civilingenjör Per Jacobsson, Fakultetens kansli/Centrum för Miljövetenskap, E-post perjac@admin.kth.se, tel 08-7909555,
Docent Björn Frostell, Industriell ekologi, bjorn.frostell@ket.kth.se, tel 08-7906137 (Examinator)
Anmälan: Till Per Jacobsson, perjac@admin.kth.se..
Institution
Avdelningen för Industriell ekologi, Skolan för Energi- och Miljöteknik, KTH
Kursperiod
31 Januari-maj 2007
Language
Swedish. English in the assignment(uppsats), if the student wishes.
Background
The concept of sustainability science, or science for sustainable development, was first written down by a group of scientists in natural and social sciences
in 2000 at the Friibergh workshop on sustainability science. In their statement they emphasised the need for a better general understanding of the complex
dynamic interactions between society and nature. By structure, method, and content, they thought that sustainability science must differ fundamentally from
most science as we know it. They wrote:
“ Familiar approaches to developing and testing hypotheses are inadequate because of non-linearity, complexity, and long time lags between actions
and their consequences. Additional complications arise from the recognition that humans cannot stand outside the nature-society system. The common
sequential analytical phases of scientific inquiry such as conceptualizing the problem, collecting data, developing theories and applying the results will
become parallel functions of social learning, which incorporate the elements of action, adaptive management and policy as experiment. Sustainability
science will therefore need to employ new methodologies that generate the semi-quantitative models of qualitative data, build upon lessons from case
studies, and extract inverse approaches that work backwards from undesirable consequences to identify pathways that can avoid such outcomes.
Scientists and practitioners will need to work together with the public at large to produce trustworthy knowledge and judgment that is scientifically sound and rooted in social understanding.”
Another approach is to define a metadiscipline “Sustainability Science and Engineering”. This field would integrate industrial, social and environmental
processes in a global context. It is combining information and insights across multiple disciplines and perspectives with the common goal to achieve a
desired balance among economic, environmental and societal objectives. In this approach sustainability metrics, indicators, long-term consequences of
engineering solutions are emphasised.
Objectives
1. Understanding complexity and life-cycle perspectives in production and consumption systems.
2. critically analyze multi-disciplinary and trans-disciplinary information and data to provide informed decision-making in relation to resource management
3. critically assess approaches to policy development and institutional arrangements to support sustainability.
4. To develop and communicate a personal scientific attitude and ethos and its relationship to credible science, effective community engagement and sound
policy manage complex decision-making in the face of risk and uncertainty.
Behörighetskrav
Inskriven som forskarstuderande.
Förkunskaper
Akademisk grundexamen.
Kursuppläggning
1. Uppsats
I en uppsats på 8-15 sidor ska doktoranden presentera och diskutera vad Sustainability science kan vara inom hans eller hennes område.
Uppsatsen ska innehålla element som visar att de fyra kursmålen ( förståelse, analysförmåga, bedömningsförmåga och personlig hållning) närmats.
Litteratur och seminarier ska utnyttjas i uppsatsen. En annan doktorand, opponenten, ska kritiskt granska uppsatsen och presentera sin kritik muntligt
och, i kort sammanfattning, även skriftligt. PM för uppgiften presenteras vid kursstarten.
2. Seminarier med inledare
Fem seminarier med inbjudna inledare.
Kursfordringar
1. Aktivt deltagande, d v s närvaro vid minst 70% av kurstillfällena (seminarier, uppsats-redovisningar)
2. Uppsatsredovisning: godkänd muntlig och skriftlig presentation samt godkänd muntlig och skriftlig opposition på kollegas uppsats.
Preliminärt schema
Seminar |
Topic |
Date |
Time&room |
1 |
Course introduction. The assignment. |
31 January |
15.00-17
E52 |
2 |
Sustainability science- state of the art
Professor Uno Svedin, Formas |
6 February |
15.00-17
E52 |
3 |
Komplexitet, systemanalys och hållbar utveckling
Professor Hans Liljenström, SLU
|
27 February |
15.00-17
E52 |
4 |
Vetenskapsteoretiska, etiska och sociologiska problem för normativa tvärvetenskapare
Professor Sverker Sörlin, KTH
|
20 March |
15.00-17
E52 |
5 |
Elaka och snälla miljöproblem och disciplingränsernas förbannelse
Måns Lönnroth, f d vd för MISTRA |
25 april |
15.00-17
D3 |
|
|
|
|
6
|
Debatt om vetenskap för hållbar utveckling |
Ännu ej bestämt |
|
7 |
Presentation av uppsatser
|
Bestäms efter samråd med deltagarna |
|
8 |
Presentation av uppsatser |
Bestäms efter samråd med deltagarna |
|
Essential reading (preliminary list)
Uno Svedin: The Challenges of Sustainable Development, ur
Björn Frostell(ed): Science for Sustainable Development. Starting Points and Critical Reflections, VHU, Uppsala, 2006
B. Bolin, W. Clark et al: Core Questions of Science and Technology for Sustainability,(2000) , http://sustsci.aaas.org/content.html?contentid=776
Gilberto Gallopin: Models and Conceptualizations of Sustainability (2002), http://sustsci.aaas.org/content.html?contentid=783
Problems and Solutions, http://sustsci.aaas.org/solution.html
James A Mihelcic et al: Sustainability Science and Engineering: The emergence of a New Metadiscipline, Environmental Science and Technology, Vol 37, No 23, 2003
Herman Daly: Five policy recommendations for a sustainable economy, Sophie Prize Lecture, Oslo, 1999
Leif Bratt: Ecological Economics-Worldviews of Initiators and their conclusions,
Ur Björn Frostell(ed): Science for Sustainable Development. Starting Points and Critical Reflections, VHU, Uppsala, 2006
Peter Söderbaum: Is there a “Sustainability Economics”? On the roles and responsibilities of actors in the academia, Ur Björn Frostell(ed): Science for Sustainable Development. Starting Points and Critical Reflections, VHU, Uppsala, 2006
Joseph Tainter: Complexity, problem solving and sustainable societies, from Getting down to earth: Practical applications of ecological economics (1996)
Thomas Brante: Science-based controversies, ur Lars J Lundgren(ed): Knowing and doing, Naturvårdsverket (2000)
Related reading (preliminary list)
Karel Mulder: Engineering for sustainable development, 2005
Joseph Tainter: The collapse of complex societies, Chap 1, Cambridge University Press, 1988
Recensioner t ex i Guardian, av J Diamond: Collapses. How societies choose.. (2005)
Steven H. Strogatz: Exploring complex networks, Nature, Vol 410, 8 March 2001
Jeffery D Sachs: Sustainable development, Science Vol 304, 30 April 2004, http://www.sciencemag.org/cgi/reprint/304/5671/649.pdf
Energy, Systems and Sustainability, 5 credits
Kurstid: April- september 2007
Kursansvariga och upplysningar:
Per Lundqvist, Energiteknik E-post perlundq@energy.kth.se , tel 08-7907452
Björn Frostell, Industriell ekologi, E-post bjorn.frostell@ket.kth.se , tel 08-7906137
Örjan Svane, Bebyggelseanalys, E-post svane@infra.kth.se , tel 08-7908519
Course focus and main perspectives
Sustainable energy systems including efficient energy use. The course seeks to integrate the scientific systems perspective based on
thermodynamics and natural Science with an actor perspective where strategies and activities of various organisations and bodies in
the energy systems are taken into consideration.
The main perspective of the course is thus a broad systems perspective where the following general concepts for a more sustainable
(energy) society are dealt with from a bottom up perspective:
- Measures to limit the usage of energy intensive products and services needed for improved sustainability,
- Techniques and methods to Increase efficiency of the (entire) energy production chain(s),
- A transition to renewable energy, energy sources
With bottom up we mean that activities and societal needs created the demand for energy that has to be met. These activities thus become
a vital part of the energy system, or energy usage system to be more specific. These demands have to be met with an efficient “energy
production” system based on renewable energy sources.
Tillbaka
till sidans topp
CMV-stöd
Efter ett uppehåll under 2001/02 har
CMVs styrelse den 29 augusti 2002 beslutat att åter
fördela mindre belopp som stöd för
att utarbeta
forskningsansökan, enligt Ingmar Grenthes brev
(Bästa kollegor). Ansökan
lämnas till CMV, Valhallav 79 och tas löpande upp vid
kommande
styrelsemöten. Vid styrelsemöte den 2
december 2002 beslöts att fördela medel för utformning
och ansökan till extern finansiär för följande
projekt.
Integrated water management on the catchment scale (WATCH).
Method development and case study of the Norrström basin
(Vetenskapligt ansvarig: Vladimir Cvetkovics; Projektansvarig institution:
Kemiteknik/Industriellt miljöskydd; Belopp: 300 kkr)
Trends Attitudes and Sustainable Transportation systems(TRANSIT)
(Projektansvarig: Jan-Gunnar Persson; Projektansvarig institution:
Maskinkonstruktion/Produktutveckling och konstruktion; Belopp: 300
kkr)
Management of the Metabolism of Urbanisation(MAMMUT) (Projektansvarig:
Örjan Svane: Projektansvarig institution:
Infrastruktur/Bebyggelseanalys;
Belopp: 300 kkr+100 kkr).
För de tre områdena gemensamt flödesperspektiv
(Projektansvarig: Ingmar Grenthe; Projektansvarig institution: Kemi/oorganisk
kemi;
Belopp: 100 kkr)
Vid styrelsemötet den 24 maj 2004 beslöts att
stödja internationella magisteruppsatser på ämnesområden
där hållbarhetsdriven forskning
skulle kunna utvecklas.
Styrelsen beslöt att tillstyrka en sådan medelsanvändning
(30 kkr vardera) som bidrag för att täcka kostnader för
följande två framlagda uppsatsprojekt:
(i) Evaluation of the participatory decision making process
Kerala-India.
Student: Stanley Nyoni, EESI-programmet
Projektansvarig: Christer Sanne
Institution: Infrastruktur/Samhällsplanering
Belopp: 30 kkr
Redovisning: Arbetet och dess "research potential" presenteras
senast i februari 2005.
(ii) Integrating stakeholder participation in hydrological and
water quality management of Sonso Lagoon and Cauca river
in Colombia.
Student: Christiaan Gischler, EESI-programmet
Projektansvarig: Vladimir Cvetkovics
Institution: Mark- och vattenteknik/Teknisk Hydrologi och Hydrogeokemi
Belopp: 30 kkr
Redovisning: Arbetet och dess "research potential" presenteras
senast i februari 2005.
Beviljade ansökningar oktober 2000--februari 2001
Februari 2001:
Kvicksilver i omloppet-en förstudie (Projektansvarig:
Birgitta Lindblad, Metallurgi; Projektansvarig institution: Materialvetenskap/Metallurgi).
Belopp: 50 kkr
Prediktionsmodell för påverkan på mark, vatten,
vegetation (Projektansvarig: Hans Cedermark, CDU; Projektansvarig
institution:
CDU/Infrastruktur och samhällsplanering. Belopp:
100 kkr.
Oktober-december 2000:
Energieffektivisering, miljöpåverkan och befintlig
bebyggelse (Projektansvarig: Örjan Svane, Bebyggelseanalys.
Projektansvarig institution:
Infrastruktur och samhällsplanering)
. Belopp: 150 kkr
Sustainable tourism: Energy use in the tourist sector and its
environmental and social impacts? Projektansvarig: Ivo Martinac,
Energiteknik; Projektansvarig institution: Energiteknik) . Belopp:
105 kkr
Framtidens miljövänliga kolvmotorteknik: Homogen mager
förbränning med kemiskt reglerad kompressionständning?
(Projektansvariga: Pehr Björnbom, Kemiteknik; Hans-Erik Ångström,
Förbränningsmotorteknik. Projektansvarig institution:
Kemiteknik/Kemisk reaktionsteknik) . Belopp: 100 kkr
How relevant are uncertainty factors? Projektansvariga:
Fred Nilsson & Sven Ove Hansson; projektansvarig institution: Hållfasthetslära)
.
Belopp: 100 kkr
Uthållig vattensystemteknik och effektiva åtgärder/styr-medel
för vattenvård Projektansvarig: Gia Destouni; Projektansvarig
institution:
Anläggning och miljö. Belopp: 270 kkr
Stipendier&bidrag
Valles fond (kontakta Björn Lundberg, IVL bjorn.lundberg@ivl.se)
Länsförsäkringsbolagens
Forskningsfond
Civilingenjörsförbundets
Miljöfond
Preems Miljöstiftelse
Riksbyggens Jubileumsfond
Ragnar Sellbergs Stiftelse
(Avfallsforskning)
STINT - Bidrag för kortare utlandsvistelser
STINT har avsatt 2 miljoner kronor för kortare utlandsvistelser
som kan utnyttjas med början under år 2000. Bidragen ger möjlighet
för
lärare och forskare vid svenska universitets- eller högskole-institutioner
samt forskningsinstitut att tillbringa upp till två månader vid
ett
utländskt universitet eller forskningsinstitut. Bidrag kan sökas
oavsett vetenskapsområde eller fakultetstillhörighet. Ansökan skall
ha inkommit
till STINT senast 8 veckor före utlandsvistelsen avses
påbörjas. Adress: STINT, Skeppargatan 8, 114 52 Stockholm. Tfn:08/662
76 90.
Fax:08/661 92 10. E-post: info@stint.se Internet: http://www.stint.se/
Barnens Ö: Forskarskolans årliga lärar&forskarinternat
Tema: Vad är miljöledning? 19 februari-20 februari
2001
Program
Dokumentation med enkät har spritts 010504. Enkätsvar
med sammanfattning.
Protokoll
CMV-styrelsemöte (inkl forskarskola) 15 februari
2001
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
forskarskola) 27 mars
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl forskarskola) 5 juni
Protokoll CMV-styrelsemöte (inkl
forskarskola) 6 september
Protokoll CMV-styrelsemöte (inkl
forskarskola) 8 november
Protokoll CMV-styrelsemöte (inkl
forskarskola)24 januari 2002
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl forskarskola 22 mars 2002)
Protokoll CMV-styrelse(inkl forskarskola)
27 maj 2002
Protokoll CMV-styrelsemöte
29 augusti 2002
CMV-visions 29 augusti 2002
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 11 oktober 2002
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl doktorandforum) 2 december 2002
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 6 februari 2003
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 31 mars 2003
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl doktorandforum) 5 maj 2003
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl doktorandforum) 18 juni 2003
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 1 september 2003
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 23 oktober 2003
Protokoll CMV-styreslemöte(inkl
doktorandforum) 9 december 2003
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl doktorandforum) 13 januari 2004
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 25 mars 2004
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 24 maj 2004
Protokoll CMV-styrelsemöte
(inkl doktorandforum) 15 september 2004
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 8 november 2004
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 15 december 2004
Protokoll CMV-styrelsemöte(inkl
doktorandforum) 14 februari 2005
Protokoll
CMV-styrelsemöte(inkl doktorandforum) 28 april 2005
Protokoll
CMV-styrelsemöte(inkl doktorandforum) 24 augusti 2005
Protokoll
CMV-styrelsemöte(inkl doktorandforum) 25 oktober 2005
Protokoll
CMV-styrelsemöte(inkl doktorandforum) 14 december 2005
Protokoll
CMV-styrelsemöte(inkl doktorandforum) 20 januari 2006
Tillbaka
till sidans topp
LÄNK- och LÄSTIPS
Peter Schwartz: Inevitable surprises. A survival
guide for the 21st century, The Free Press, 2004
Jared Diamond: Collapse: How Societies Choose
to Fail or Succeed ,Viking, 2005
Joel Bakan: The Corporation: The Pathological
Pursuit of Profit and Power
Free Press, March 2004
Seiler-Hausmann, Liedke, von Weizsäcker(eds):
Eco-efficiency and beyond. Towards the sustainable enterprise, Greenleaf,
2004
Ett suveränt bra pedagogiskt
material om den ökade växthuseffekten, klimatförändringar
och dess konsekvenser framställt av UNEP.
En guldgruva
för varje högskolelärare som vill integrera dessa
frågeställningar i sitt ämne.
Omvärldsbilder
ger en bred information om om globala uthållighetsfrågor,
baserad på ofta svårfunna källor.
Kofi
Annans plädering inför Johannesburgskonferensen (RIO+10).
Tillbaka
till sidans topp
Tillbaka
till sidans topp
Sidan
senast uppdaterad 2007-01-09
|